2008-03-06
Kvinnofridlinjen invigdes den 4 december förra året och är bemannad dygnet runt av utbildad personal som ger personligt stöd och information om de lokala hjälpinsatser som finns. Numret är 020-50 50 50, och samtalen är kostnadsfria. Den som ringer kan välja att vara anonym. Kvinnofridslinjen drivs på regeringens uppdrag.

Sedan starten för tre månader sen har den nationella stödtelefonen för våldsutsatta kvinnor tagit emot över 9 000 samtal. Inför den internationella kvinnodagen på lördag redovisar Kvinnofridslinjen samtalsstatistik som visar att stödtelefonen får ta emot mer än hundra samtal per dag.

Tre vanliga frågor till Kvinnofridslinjen:

”Är det här verkligen våld?”
Åsa Witkowski: – Kvinnor som utsätts för våld i nära relationer bryts ofta ner psykiskt och får svårt att lita till sina egna upplevelser. Därför söker många bekräftelse på att de händelser de varit med om inte är okej. En vanlig fråga är exempelvis om det måste ha uppstått kroppslig skada för att räknas som våld. Det måste det inte ha gjort.

”Min man hotar mig, vad ska jag göra?”
Åsa Witkowski: – Många undrar hur de ska förhålla sig till hotelser. Det är viktigt att se att hot om våld är en form av psykiskt våld och att även det är en kriminell handling som kan polisanmälas. På Kvinnofridslinjen kan vi tipsa om vilken hjälp som finns lokalt, där kvinnan bor.

”Vad händer med barnen om jag lämnar honom?”
Åsa Witkowski: – Det är vanligt med frågor kring vårdnadsärenden, till exempel vad som händer vid en separation. Det kan också vara oro för när ens barn ska träffa en före detta man eller sambo som varit våldsam, och som nu har delad vårdnad eller umgängesrätt. Vi ger inga juridiska råd, men vi kan berätta om vart man kan vända sig i juridiska frågor.

Läs mer på kvinnofridlinjens hemsida

«Tillbaka till aktuellt